Artikeln är över 4 år gammal

Försiktigt positiva erfarenheter av att skrämma varg – men problemet i sig kvarstår

Med övervakning och skrämselanordningar kan man minska vargskadorna, konstaterar projektet VargLife. Minska skadorna, men inte helt förhindra dem, säger riksdagsledamot och fårfarmare Anders Norrback (SFP).

Inom projektet VargLife utvärderar man olika möjligheter för boskapsgårdar att skydda sig mot rovdjursskador – i första hand vargattacker. Nu har 22 gårdar (varav 19 fårfarmer) svarat på Finlands viltcentrals enkät där man utvärderar åtgärderna.

En tredjedel av dem som använt GPS-halsband bedömde att man när olyckan var framme åtminstone hade kunnat minska omfattningen av rovdjursskadan. Med hjälp av GPS-halsband hade man kunnat ingripa i situationen tidigare än utan halsband. De övriga respondenterna bedömde att de inte hade kunnat påverka skadan.

"Majoriteten av de gårdsägare som svarade ansåg att man med GPS-halsband får värdefull tilläggsinformation om fårens rörelser på betet, i synnerhet när det ligger långt från gårdens centrum", säger planerare Mari Tikkunen från Finlands viltcentral i ett pressmeddelande.

Skrämseltaktiken ger osäkert resultat

Också olika vilt- och övervakningskameror utreddes; kamerasystemen ses som ett bra hjälpmedel på gårdarna också i andra avseenden än för att förhindra rovdjursattacker.

Man har också testat fem olika skrämselanordningar. De här har placerats i utkanten av betsområdet och arbetar främst med ljus och ljud. Här är det svårare att dra några slutsatser, eftersom man inte har några kamerabilder på hur rovdjuren reagerat.

Bra att testa men vem ska betala?

– Det är bra att man testar olika metoder, men än så länge har inte VargLife några konkreta resultat att visa upp, säger riksdagsledamoten och fårfarmaren Anders Norrback.

Norrbacks fårfarm i Övermark har utsatts för vargattacker vid ett par tillfällen.

– Man kan påvisa minskade skador, men inte att skadorna förhindrats helt, säger Norrback.

Anders Norrback i fähuset
Anders Norrback driver en fårfarm i Övermark. Bild: Yle/Roger Källman

Olika övervaknings- och skrämselanordningar innebär extra kostnader och i viss mån också extra arbete för jordbrukaren.

– Ska bonden stå för alla de här kostnaderna, undrar Norrback.

Norrback anser inte att det finns något sådant som en fredlig samexistens mellan stora rovdjur och människan.

– Har samhället bestämt att vi ska ha varg i våra skogar borde samhället också betala för skyddet, säger han.

VargLife-projektet samlar in erfarenheter ännu under nästa år.

Ändring 1.4.2022 kl 10:25: Enkäten som nämns i första stycket är utförd av Finlands viltcentral, inte av Naturresursinstitutet som tidigare felaktigt påstods i artikeln.