Att fortsätta odla ekologiskt skulle innebära att Nyholm förbinder sig att göra det i fem års tid och det vill han inte göra i dagens läge.
En orsak är att gården står inför en generationsväxling.
– Eftersom vi ska generationsväxla och börja odla parallellt så måste vi ha samma produktionssätt.
En annan orsak till att han slutar odla ekologiskt är problemen med ogräs.
– Det är frågan om problemogräs som tistel och flyghavre som så där sakta börjar krypa in och det är mycket besvärligt.
Om Nyholm skulle få fortsätta ett år i taget som ekologisk odlare så skulle han vara beredd att göra det och då följa med och se om han klarar av ogräsen.
En tredje orsak är ekonomin.
– När den ekologiska prisnivån börjar komma till samma nivåer som den konventionella så är det tveksamt att motivera att det är lönsamt att odla ekologiskt.
Nyholm anser att prisnivån på de ekologiska produkterna borde vara dubbelt så hög som de konventionella för att det skulle löna sig att odla ekologiskt.
Färre köper ekologiskt
Orsaken till att Nyholm började odla ekologiskt var också ekonomisk.
– Lönsamheten på den konventionella sidan var på den nivån att jag tyckte att det här skulle vara intressant att prova på fördomsfritt.
Världsläget med Rysslands krig i Ukraina och osäkra energipriser och höga produktionskostnader har drabbat hela jordbrukssektorn och också de ekologiska producenterna.
Kostnaderna har stigit på grund av inflationen, höga räntor och höga energipriser. Det har lett till att konsumenterna drar åt svångremmen och satsar på billigare produkter.
Eftersom de ekologiska produkterna har en image av att vara dyrare, väljer många bort dem, förklarar Susann Rännäri som är verksamhetsledare för Luomuliitto – Förbundet för ekologiskt odling.
– Nu när folk sparar är det lätt att välja bort ekoprodukter.
När produkterna inte går åt så leder det till att skillnaden mellan priset som de ekologiska producenterna och konventionella producenterna får har blivit mindre.
Mindre efterfrågan har enligt Rännäri lett till att affärer tar bort ekologiska produkter från hyllorna och det leder till att de som vill ha produkterna får börja leta upp gårdar som säljer dem.
Lärt sig mycket av ekologisk odling
Jordbrukaren Christian Nyholm säger att han inte ångrar att han har odlat ekologiskt. Han har lärt sig mycket nytt om odling och fått en bättre växtföljd.
Han säger att det har gjort honom gott att tänka utanför boxen och att det finns flera goda saker i den ekologiska odlingen som han kan använda sig av i den konventionella.
– Det gör mirakel att ha haft en åker i vall som inte har sett vall på 60 år.
Han kommer också att fortsätta ha vall, men inte i lika stor utsträckning.
I den ekologiska odlingen måste markstrukturen vara i skick för att det ska växa och det tankesättet kommer han att ta med sig när han återgår till att odla konventionellt.
– Vi kommer också att fortsätta att använda stallgödsel. Vi har använt ganska mycket häst- och fast nötgödsel och kompost från gasverket. Det kommer vi definitivt att fortsätta med som ett komplement till konstgödsel.
Han har också odlat mycket ekologiska proteinväxter som bondbönor och ärter och kommer att fortsätta odla proteinväxter som konventionell odlare och kan då sänka gödslingskostnaderna.
Odlar mycket mark
Christian Nyholm är en stor odlare och odlar 335 hektar mark i Ingå, Lojo och Kyrkslätt. Då ingår arrenderad mark.
De ekologiska spannmålsskördarna är betydligt mindre än de konventionella skördarna.
De ekologiska skördarna kan skilja sig ganska markant från år till år, men i medeltal har Nyholms ekologiska spannmålsskörd varit 35–40 procent jämfört med de konventionella skördarna.
– Det har varit en fördel med det som vi har odlat i Kyrkslätt – att ha mindre volymer när det är längre transportsträckor att transportera säd. Men i stället har vi fått arbeta med mekanisk ogräsbekämpning desto mera. Allt tar ut varandra.
När det gäller bondbönor och ärter säger Nyholm att det inte är någon nämnvärd skillnad mellan storleken på de ekologiska och konventionella skördarna.
Nyholm har också provat på att odla ekologiska oljeväxter.
– Det är nog en otrolig utmaning med tanke på att det inte finns något att göra om man får angrepp av skadeinsekter eller loppor. Det är helt fast i övre makter.
När han övergår till att odla konventionellt kommer han att satsa på att odla betydligt mera oljeväxter. I övrigt kommer han att försöka odla ungefär lika som tidigare.
– Ungefär en tredjedel höstsådda grödor, det vill säga höstvete och råg. Sedan är det vårvete och grynhavre och raps.
Det första året som konventionell odlare kommer han att ha 30 hektar ärter och inga oljeväxter.
– Nu måste jag få ordning på både fettisteln och mjölktisteln för att kunna odla oljeväxter, annars blir det problem med dem. Från och med nästa år kommer vi att ha desto mera oljeväxter.
Stödsystemen förändras
Den här tiden av året håller många jordbrukare på med pappersarbete. Och det är nu som de fattar beslut om odlingsmetoder.
– Folk överväger om de ska fortsätta med ekologisk produktion. Vissa konventionella gårdar funderar på hur de ska fortsätta och om ekologisk produktion kunde vara ett alternativ. säger Susann Rännäri vid Förbundet för ekologisk odling.
Här inverkar också det faktum att stödsystemet inom jordbruket förnyas och att skillnaden mellan stöden för ekologiskt och konventionellt jordbruk har blivit mindre.
De som satsar på ekologisk odling förbinder sig till att odla ekologiskt i fem år framöver.
Jordbrukaren Christian Nyholm säger att den konventionella odlingen i och med de nya stödsystemen kommer att ta miljö- och vattenvård mer i beaktande än tidigare. Inom hela EU är målet också att alla måste minska på användningen av växtskyddsmedel.
– Fast vi har använt väldigt lite i Finland så måste alla minska.
Målet: Öka andelen ekologisk odlingsmark
Ungefär tio procent av jordbrukarna i Finland är ekologiska odlare och de odlar kring 15 procent av Finlands åkerareal. Målsättningen är att 20 procent av åkerarealen i Finland ska vara ekologiskt odlad år 2027 och 25 procent år 2030.
Också EU har samma målsättning – 25 procent av åkerarealen ska vara ekologiskt odlad år 2030. I dagens läge är i medeltal endast åtta procent av åkerarealen i EU ekologiskt odlad så det är en lång väg att gå innan målet är nått.
Det finns knappt 5 000 ekoproducenter i Finland. Antalet producenter har sjunkit något de senaste åren. Däremot var arealen ekologisk åkermark större än någonsin tidigare i fjol.
Susann Rännäri vid Förbundet för ekologisk odling säger att de ekologiska producenterna i Finland ofta är lite yngre och ofta kvinnor.
Hon tror i alla fall att det på längre sikt kommer att finnas fler ekologiska producenter.
– På lång sikt ser jag att ekoproduktionen kommer att vara en vinnare, men just nu är det väldigt, väldigt kämpigt.
Politisk vilja att satsa på ekologiskt
Rännäri säger att de ambitiösa målsättningarna som Finland har och den politiska viljan kommer att leda till att den ekologiska produktionen ökar.
– Man vill satsa på ekoproduktionen för det gynnar hela lantbrukssektorn. Vi är en förebild för hållbar produktion.
Ett sätt att öka ekoproduktionen är att staten och kommunerna satsar på att storköken börjar använda mera ekoprodukter, säger Rännäri.
Det här är en målsättning som redan finns och som hänger ihop med målsättningen att 25 procent av åkerarealen ska odlas ekologiskt år 2030.
– Där skulle vi få ett bra sug via marknaden om de offentliga köken skulle vara förebilder i användningen av ekoprodukter.
Rännäri betonar att det inte behöver bli dyrare att använda ekologiska råvaror i de offentliga köken om det planeras rätt.
– Att ta i bruk ekomjölk och ekospannmål blir ingen större ekonomisk insats. Det gäller att planera väl.
Tror på ekologiska djurgårdar
Christian Nyholm som återgår till att odla konventionellt efter att i fem års tid ha odlat ekologiskt tror definitivt att det ekologiska jordbruket har en framtid.
Men han är tveksam till att antalet gårdar som odlar enbart ekologiskt spannmål kommer att öka.
Däremot tror han på ekologiska djurgårdar där hela kretsloppet fungerar.
– Man har vallar som man matar i djuren och djuren producerar gödsel som man får tillbaka till åkern.