– Skogen är tills vidare rätt så bra, men man ser att naturen slits när det är så många som rör sig där. Det är för mycket folk, säger Lars Lönnqvist.
Lönnqvist har bott i Olars i Esbo sedan 1960. Han är pensionär, men har jobbat som fotoförsäljare och fotograf. Nästan varje dag går han till Centralparken i Esbo och fotograferar djur.
Han skakar på huvudet när stadens löften om att bevara den biologiska mångfalden kommer på tal.
– Tyvärr. Jag måste säga att jag inte litar på det Esbo gör. För vad de säger är en annan sak.
Hur hitta plats för både orörd natur och människa?
Att stoppa artförlusten är en viktig fråga inom stadsplanering, vid sidan av olika sätt att bromsa upp klimatförändringen.
I Esbo håller man på och arbetar fram en så kallad färdplan. Genom den ska man få den biologiska mångfalden att återhämta sig. Målen ska uppnås senast 2035.
Dessutom går man nu in för att följa en nationell strategi för att bevara arters mångfald. Enligt den strategin ska städer och kommuner bevara stora områden i naturenligt skick.
Samtidigt har Esbo ambitiösa tillväxtmål och räknar med att det ska finnas 170 000 fler invånare i staden år 2060. Hur ska det här gå ihop?
Det är en väldigt utmanande uppgift, säger Mikko Laakso, som representerar Samlingspartiet i Esbo stadsstyrelse.
– Det är hårda mål som sätts upp. Det är viktigt att noggrant se till att de områden som bevaras faktiskt är de som är de mest värdefulla för den biologiska mångfalden.
Laakso anser att man kan se det som en miljögärning att man bygger och bor tätt i huvudstadsregionen, och därmed lämnar orörd natur mågon annanstans.
– Man måste se på miljön som en nationell helhet.
Mikko Laakso säger ändå att han tycker att man ska bevara naturens mångfald i Esbo. Han konstaterar att det ofta är just naturen som Esbobor lyfter upp när de talar om varför de trivs i sin stad.
Små skogsdungar inte tillräckligt
– Alla är överens om att man ska bevara naturen. Men när man planerar är det plötsligt inte heller så viktigt.
Det säger Mika ”Mikki” Kauste från de Gröna i Esbo. Han menar att en utmaning när man planerar i Esbo är att marken ägs av flera olika aktörer. Då är det svårt att planera en helhet.
Han menar att invånarna i Esbo visserligen vill bo nära naturområden, men tror att många egentligen är nöjda med att bo i närheten av ett mindre sådant område där de kan motionera eller gå ut med hunden. Men i sådana områden trivs inte så många olika arter.
Bostäder, vägar och service ska byggas, och det som ofta händer är att existerande naturområden splittras.
– Vi måste bevara stora helheter där en mångfald arter kan trivas. Det är också viktigt att de olika naturområdena är i kontakt med varandra så att arterna kan förflytta sig, säger Kauste.
Var bygga?
Hur mycket kan man koncentrera bostadsområdena? Alla vill ju inte bo i lägenheter i höghus.
– Det stämmer. Jag bor själv också i småhus, fast det ju egentligen inte är det mest ekologiska, säger Mika Kauste.
Så var ska man då bygga, eftersom Esbo ändå ska växa? Staden har på senare år bland annat tvingats ändra på sina planer på nya hus längs stranden på Sommaröarna. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att stranden ska fortsätta vara rekreationsområde.
Kauste nämner industriområdet i Kera som exempel på ett ställe där man kan bygga bostäder för tusentals människor. Men det finns inte många sådana platser.
– Det blir mycket utmanande att få alla som vill till Esbo att rymmas, så att både de och naturen mår bra.
Vad säger Olarsbon Lars Lönnqvist om allt det här?
– Det bor för många människor i Esbo nu redan. Jag tycker inte att det behövs flera.