För ett år sedan hade Ryssland precis inlett sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det ledde till osäkerhet på bred front, vilket i sin tur fick inflationen att galoppera. Priset på el, bränsle och livsmedel sköt i höjden.
Nu har inflationen saktat ner och priset på el och bränsle har redan sjunkit. Men den mat vi äter är fortfarande betydligt dyrare än förr.
Nu väntar konsumenterna på att matpriserna ska sjunka, men det är snarare motsatsen som råder. Det konstaterar Sari Forsman-Hugg, forskningschef på Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT).
– Under början av året stiger priset på mat fortfarande.
Forsman-Hugg berättar att maten blev i snitt 10,5 procent dyrare under fjolåret. Det är den kraftigaste prisökningen sedan Finland gick med i EU för nästan 30 år sedan.
Stigande kostnader för odlaren
Inhemska grönsaker har blivit en slags frontfigur när vi jämför priset på livsmedel nu och förr. Det irriterar grönsaksodlaren Toni Tanner.
– Kunderna drog åt svångremmen. Det räckte med att det nämndes i rubrikerna så köpte konsumenterna färre tomater.
Tanner har odlat grönsaker och örter på sin gård i Karislojo i över 20 år. Varje år har priset på växthusgurkor och -tomater stigit till vintern och sjunkit till sommaren.
– Produktionskostnaderna har stigit med 80 procent under de senaste tio åren, men priset på tomat och gurka har hållits på ungefär samma nivå som förr.
Tanner konstaterar att priset måste stiga förr eller senare för att det ska vara lönsamt att producera grönsaker.
Boende tar allt större andel av utgifterna, maten allt mindre
Även om kunderna tycker att det svider när de halar fram plånboken i mataffären, så säger statistiken att vi i själva verket har förhållandevis billig mat nu jämfört med förr.
Livsmedlens andel av vår konsumtion har sjunkit stadigt under nästan 40 år, det visar en uträkning som Statistikcentralen har gjort.
Som jämförelse: 1985 stod livsmedlen för 20 procent av våra utgifter, vilket sjönk till 12 procent fram till år 2016. Siffrorna för år 2021 uppskattas ligga på ungefär samma nivå som 2016.
Under samma tid har kostnaderna för boende börjat ta en allt större del av kakan. Boende stod för ungefär 20 procent av utgifterna 1985, numera slukar boende över 30 procent.
Vi ska vara beredda på ännu högre priser på mjölk- och köttprodukter
När kan då matpriserna börja sjunka igen? Sari Forsman-Hugg vid PTT och Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet, tror att priserna kan börja sjunka tidigast under den senare halvan av 2023.
Men några stora förändringar är inte sikte.
– Jag tror att priserna i år stiger minst fem procent jämfört med snittpriset i fjol, säger Jyrki Niemi.
Pristoppen är redan nådd för produkter gjorda av spannmål, tror Niemi. Men vad gäller till exempel mjölk- och köttprodukter borde vi vara beredda på ännu högre priser.
Det är osannolikt att priserna skulle börja sjunka lika snabbt som de har stigit den senaste tiden.
Elpriset och matpriset följer olika mönster
Mången konsument har följt med priset på el och lärt sig hur och varför priset kan variera kraftig från dag till dag, från timme till timme.
Men priset på livsmedel följer en helt annan logik och liknande variationer är omöjliga.
Redan under sommaren 2022 beslöt Toni Manner vilka grönsaker och örter han ska odla och när han ska odla dem. När han funderar på produktionen måste han beakta risker och hurdana produktionskostnader han kan klara av.
För att göra ekvationen än mer rörig är det alltid en fördröjning på konsumentpriserna – de håller inte jämna steg med produktionspriserna.
Köp mindre, men köp inhemskt önskar odlaren
Än så länge verkar i varje fall många finländare helst välja inhemska grönsaker. Tanner påpekar att det inte bara handlar om att få närproducerad mat, det är också en fråga om försörjningsberedskap.
Till exempel i Storbritannien har den inhemska produktionen körts ner och grönsakerna importeras från Spanien och Marocko. Dåliga väderförhållanden i södra Europa och norra Afrika har lett till att britternas mataffärer inte kan erbjuda så mycket grönsaker som det skulle gå åt.
– På det sättet är läget bra hos oss, det finns varor i affärerna, säger Tanner.
Odlaren säger att han kan förstå att konsumentens vandring i kiloprisernas dal kan kännas plågsam, men Tanner hoppas ändå att de inhemska varorna ska gå åt.
– Man kan köpa lite mindre mängder, men inhemska produkter är alltid ett bra alternativ, tycker Tanner.
Artikeln är en bearbetning av Yle Uutisets artikel Milloin ruoka halpenee? av Nina Svahn. Artikeln är översatt och bearbetad av Jonas Blomqvist.