– Måendet och arbetsförmågan skadas av en dålig arbetsmiljö, säger Paul Riesinger.
Han har jobbat 23 år som lektor i växtodling på Novia. Han trivs som lärare och med att utbilda kommande agrologer.
Men nu kommer han med hård kritik. Enligt Paul Riesinger lyssnar ledningen inte på personalen.
– Ledarskapet är otydligt, slarvigt, bristfälligt och ojämlikt.
Ledarskapet är otydligt, slarvigt, bristfälligt och ojämlikt
Paul är inte ensam
Paul har dessutom råkat ut för personangrepp i form av osakligt bemötande.
Han är inte ensam i kritiken av ledarskapet. Andra lärare bekräftar att ledarskapet är bristfälligt, att personalen inte tas med i utvecklingsarbeten som till exempel i planeringen av projekt.
Lärare informeras inte om kursändringar
Ett av problemen är att ledningen gör ändringar i studieschemat utan att lärare informeras.
– Jag får höra av studerande att de har blivit schemalagda för en annan kurs när jag i själva verket har utgått från att det är jag som ska undervisa dem, berättar Paul Riesinger.
Ett annat exempel är när studerande meddelade att de ska på en studieresa under januari trots att perioden var schemalagd för närstudier.
– Det är den absolut tyngsta perioden inom växtodlingsundervisningen med fem olika kurser.
Personalen får inte vara med i planeringen
Dålig kommunikation eller nonchalans gäller också projekt där personalen inte får vara med i planeringen. Enligt Paul Riesinger misslyckades ett gårdsförsök då lärarna i växtodling inte konsulterades.
– Då skulle vi ha kunnat bidra med ordentlig försöksdesign och pengarna skulle ha gjort nytta.
Det är så många projekt som är på gång och nya skapas hela tiden utan att personalen inte hinner med.
Pedagogiska metoder eller didaktik diskuteras inte med lärare utan sköts av ledningen.
Få diskussioner om pedagogiken
– Under ett år har jag vid sex olika tillfällen påpekat det felaktiga i att man lägger en fördjupningskurs in i en period där studeranden ännu är på arbetspraktik.
Nu förs hybridundervisningen starkt fram, det vill säga att studeranden kan delta på distans. Paul Riesinger föredrar främst närundervisning med studerande på plats.
– Jag upplever att närundervisning stimulerar både eleverna och mig som lärare. Kommer det upp frågor kan vi avläsa varandra tydligare.
”Sur gubbe”
– Men är du omodern när du inte gillar hybridundervisning?
– Jag har kallats en sur gammal gubbe som inte vill ta till mig något utanför min världsbubbla.
Paul Riesinger säger att han har anpassat sin pedagogik till det nya mediet.
– Men jag vill inte godkänna nya utbildningsmodeller som pådyvlas mig utan att diskutera och utvärdera erfarenheter av det digitala arbetet.
Novias prorektor och prefekt för institutionen för bioekonomi Eva Sandberg-Kilpi är medveten om att en del av personalen inte mår bra. Det visar personalenkäten från hösten 2022.
– Vi är medvetna om läget och framför allt vad vi bör jobba med för att få ett bra arbetsklimat.
Novia jobbar med kommunikationen
Vid institutionen för bioekonomi jobbar man nu med är bättre kommunikation och spelregler för pedagogiken.
På frågan om varför schemat läggs om flera gånger under ett läsår svarar Eva Sandberg-Kilpi:
– Det sker ju alltid förändringar. Och inom vissa utbildningar har det skett flera ändringar.
Prorektor Eva Sandberg-Kilpi medger att kommunikationen varit bristfällig. Men att lärare får information om ändrade kursplaner från studerande är inte normalt.
– Det låter som ett missförstånd.
Eva Sandberg-Kilpi påpekar också att det har varit utmanande med ett nytt studieregisterprogram, där information till studerande uteblev.
– Men nu har vi lärt oss hur vi nyttjar det programmet på rätt sätt.
Diskussioner om pedagogiken
Vid årsskiftet har man på institutionen för bioekonomi börjat arbeta med vad som kallas en pedagogisk handbok.
Det är fråga om diskussioner om hur kurser på bästa sätt ska förverkligas rent pedagogiskt. Erfarenheter av olika undervisningsformer som när-, distans och hybridundervisning gås igenom
Eva Sandberg-Kilpi medger att handboken eller diskussionerna har kommit till på grund av kritiken mot bristen på diskussioner om pedagogiken.
– Delvis. Men annars har det nog att göra med att vi har gått in i en ny fas efter pandemitiden.
– Vi har mera behov av att kommunicera i lärarlaget om hur vi lägger upp vår undervisning.
Närstudier finns kvar
Närstudier har inte förbjudits?
– Nej, definitivt inte. Inom skogsbruksingenjörs-, agrolog- och miljöplanerarutbilningen behövs fältstudier.
Eva Sandberg-Kilpi tillägger att närstudier, då man träffas på campus, också behövs.
När det gäller projekt och att personalen upplever att de inte får vara med i planeringen säger Eva Sandberg-Kilpi:
– Vi har haft ett projekt där det i ansökningsskedet var väldigt tajt tidtabell, så där hann vi inte med en noggrann planering med personalen.
Ingen arbetsro för alla projekt
Personal säger att de är slutkörda, att de inte får någon arbetsro när det hela tiden kommer nya projekt. Eva Sandberg-Kilpi säger att man försöker lösa situationen med diskussioner.
– Diskussioner där man går igenom hur arbetssituationen ser ut och hur man kan underlätta att det uppstår en stressituation.
Hur tycker du att ni har lyckats med det?
– Där har vi att jobba med.
För att lösa personalens problem förs olika diskussioner med berörda parter.
– Vi för individuella diskussioner och diskussioner i grupp. För lärarna är det via lärarmöten och diskussioner om hur man jobbar med den pedagogiska handboken. Det är en kombination av olika sätt att diskutera.
Hur fort tar man itu med problemen?
– Så fort som bara möjligt sätter man sig ner och diskuterar.
Men om så inte sker?
– Då måste det åtgärdas.