Sannolikheten för att bönderna ska börja protestera mot regeringen är betydligt mindre i Finland än ute i Europa, säger Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC.
Det är inte så att Finland har brist på missnöjda bönder. Trängd ekonomi och dålig lönsamhet har jordbrukarna också i Finland.
– Den största skillnaden är att vi har diskussions- och förhandlingskontakt med våra politiker och vår regering. Vi upplever att vår regering har lyssnat på oss och fortfarande lyssnar på oss, säger Nylund.
Skulle regeringen under våren komma med förslag om nedskärningar som riktar sig mot jordbruket kan situationen förändras, säger Nylund.
– Jag är alldeles säker på att här också finns en vilja att markera sitt missnöje, men samma kultur som ute på kontinenten har vi inte.
Nylund har hört enskilda röster från fältet, men några kollektiva protestplaner är inte i görningen just nu.
– Det finns en beredskap att agera om behovet uppstår.
Regeringen har varit snäll mot bönderna
Bondeprotesterna på kontinenten riktar sig främst mot de nationella regeringarna. I bakgrunden ligger EU:s gröna giv och den nya jordbrukspolitiken som trädde i kraft från och med årsskiftet, men också de billiga spannmålen som strömmar in från Ukraina.
Den finländska regeringen gör hårda nedskärningar, men jordbrukarna har hittills inte behövt delta i samhällets spartalko.
– Vi för en dialog med regeringen och vi får ut våra jordbruksstöd trots skärpta miljöregler. Men till exempel i Tyskland blir en del av EU:s jordbruksstöd helt och hållet obetalda eftersom den förra regeringen satte så hårda krav att bönderna inte tagit till sig miljöåtgärderna för att de är olönsamma, säger Mats Nylund.
Den finska regeringen har lovat avhjälpa böndernas kassakris genom att stärka primärproducenternas ställning på livsmedelsmarknaden.
– Vi har fått gehör. Så länge vi har det vet vi att de lyssnar på oss och känner till jordbrukets svåra läge, säger Nylund.
Lönsamheten inom jordbruket har försämrats under hela 2000-talet, visar en parlamentarisk rapport från Jord- och skogsbruksministeriet förra våren.
Höga bränsle- och gödselkostnader i kombination med låga priser för produkterna, samt senareläggningen av stödutbetalningar är saker som försämrat det finska jordbrukets lönsamhet under de senaste åren.