Det har skett flera vargangrepp på fårfarmer i Västnyland under det senaste året.
En orsak till att fåren drabbas är att fårhagarna ofta är långt borta från gården.
Emmi Nurmi på Bovik ekogård i Snappertuna säger att det inte är ett realistiskt alternativ för dem att skydda sina får med rovdjursavvisande stängsel.
– Våra betesområden är väldigt utspridda på olika öar och runt om här i Västnyland så vi har ganska svårt att vidta några större åtgärder för att skydda oss mot rovdjur.
Efter vårens lamning har gården drygt 600 får och lamm samt omkring 85 nötdjur.
Rovdjursavvisande stängsel effektivast
Den vanligaste typen av rovdjursavvisande stängsel är högre än ett vanligt fårstängsel och försedda med fler trådar.
– Ett rovdjursstängsel består av fem ganska grova trådar och det är kanske lite under en och en halv meter högt, säger Henrik Rehn som är rovdjurskontaktperson i Tenala.
Alla trådar är försedda med el.
Enligt Rehn är ett rovdjursavvisande stängsel i kombination med ett vanligt fårstängsel antagligen det effektivaste sättet att skydda sina får.
– Man kan kombinera de här elstängslen med ett vanligt fårstängsel nere, så stänger du kanske ut en del mindre rovdjur samtidigt.
Kritiken mot rovdjursavvisande stängsel är att de är dyra, arbetskrävande att underhålla och kan vara krångliga att rigga upp, särskilt vid ojämn vegetation och på vattengränsande områden.
Man måste röja gräs och annan växtlighet under stängslet med jämna mellanrum och se till att trådarna är tillräckligt sträckta för att det ska fungera väl.
En kombination av olika skydd
Det bästa skyddet mot rovdjur kan man uppnå om man kombinerar rovdjursavvisande stängsel med ett annat skydd, som till exempel kameraövervakning eller någon typ av skrämmor, säger Laura Fontell-Seppelin, som är viltplanerare på Finlands viltcentral i Nylands region.
– I kombination med de här andra sätten så når man kanske det bästa resultatet.
Hon påpekar ändå att olika ljus- och ljudskrämmor inte är till för att användas på samma ställe i långa tider eftersom rovdjuren lär sig att de inte är farliga efter en tid.
Stöd från NTM-centralen eller Finlands viltcentral
Man kan man få stöd från staten för att skaffa ett rovdjursavvisande stängsel men inte för underhållet eller riggandet av det.
Om man har ett miljöavtal kan man vända sig till Närings-, trafik och miljöcentralen (NTM-centralen), annars kan man vända sig till Finlands viltcentral.
– Är man näringsidkare och inte får stöd från någon annan så kan man ansöka om rovdjursavvisande stängsel från viltcentralen, säger Laura Fontell-Seppelin.
Via NTM-centralen är stödet för rovdjursavvisande stängsel 2 400 euro per hektar medan Finlands viltcentral inte ger ersättning i pengar utan erbjuder materialet och leveransen för stängslet.
Om man haft en attack så kan det löna sig att montera upp några sensorer som till exempel blinkar
Henrik Rehn
Är man i behov av andra förebyggande skydd mot rovdjursangrepp, som till exempel viltkameror, GPS-halsband eller olika skrämmor, kan man fråga efter sådana från projektet VARGlife, berättar Fontell-Seppelin.
– Lapptyg, flagglinor eller kameror, allt sådant kan man be om.
VARGlife lånar sedan ut utrustningen om den råkar vara tillgänglig.
Tillåtet att schasa bort vargen från betesmarker
Vargen är fredad i Finland och det är förbjudet att avsiktligt störa eller skada den utan särskilt jakttillstånd.
Fontell-Seppelin påpekar att det ändå är tillåtet att jag bort vargen från sin gård eller sina betesmarker.
– Att jaga bort en varg från en gårdsplan eller en betesmark utan att skada den är inte förbjudet i lagen.
Enligt Fontell-Seppelin ska man vända sig till polisen om man stöter på en varg som beter sig hotfullt men vid nödsituationer har man naturligtvis rätt att försvara sig.
Vattendrag utmanande
Förutom att fårhagar ofta kan vara placerade långt från gården så är det inte ovanligt att det finns vattendrag som gränsar till hagen.
Det är utmanande att stängsla mot vattendrag, särkilt eftersom eltrådarna inte får komma i kontakt med vattnet och många rovdjur är duktiga simmare.
– Vi vet hur svårt det kan vara att stänga ut de här djuren från att komma in den här vägen, säger Henrik Rehn.
Djuren på Bovik ekogård ska enligt nuvarande planer släppas ut på sommarbete i mitten av maj och många av betena finns vid vatten, bland annat ute på holmar.
Hagarna som gårdens får betar i under sommaren är skyddade med stängsel, men inte med rovdjursavvisande stängsel.
Det här skulle helt enkelt bli för utmanande och för arbetskrävande för Bovik ekogård, vars djur är på bete på minst ett tiotal olika naturbeten under sommaren.
– Det kräver stora insatser för att överhuvudtaget sätta upp sådana stängsel för att inte tala om underhållet av dem och att få el till alla stängsel, säger Emmi Nurmi.
Skeptisk till andra skyddsmetoder
Andra former av skydd mot rovdjur, som till exempel övervakningskameror eller ljud- och ljusskrämmor, tror Nurmi inte särskilt mycket på.
– Jag förhåller mig nog lite skeptisk till det där, jag tror inte riktigt på att det är en särskilt effektiv lösning.
Rovdjurskontaktperson Henrik Rehn tycker inte heller att olika slags skrämmor verkar särskilt effektivt, men om man har haft otur och ens får har angripits så kan de vara användbara.
– Om man haft en attack så kan det löna sig att montera upp några sensorer som till exempel blinkar, det kan ha en korttidseffekt innan rovdjuren lär sig vad det handlar om.
Rehn påpekar ändå att det bästa man kan göra efter att det skett ett vargangrepp är att ta in fåren till natten, men han vet att det inte är ett alternativ om betet är långt från gården.
Skulle kräva tiotals hundar
Att ha hundar som vaktar boskap är en vanlig metod på många håll i världen men det kommer inte utan utmaningar.
– För det första ska en person kunna hantera hunden och vilja ha en sådan hund, de är dyra och inte så lätta att dressera, säger Henrik Rehn.
Rehn påpekar också att det kan uppstå problem med en vakthund om fårhagen som den ska vakta finns nära mänsklig aktivitet.
– Det kan dyka upp andra saker än bara rovdjur som hunden upplever som ett hot.
För Emmi Nurmis del på Bovik ekogård är boskapsvaktande hundar inte ett realistiskt alternativ, främst eftersom det skulle behövas så många.
– Vi skulle behöva 30–40 hundar för att kunna ha dem på varje bete, säger Nurmi.
Lamor som skyddar boskap
I flera länder används lamor för att skydda boskap mot rovdjur och till exempel i delar av USA är det en etablerad metod. Försök har även gjorts i Finland.
Lamorna har en stark vaktinstinkt och fungerar bra tillsammans med får, men det saknas forskning på hur bra de är på att skydda får mot rovdjur.
Rovdjurskontaktperson Henrik Rehn tror inte att lamor är lösningen.
– Jag vet inte hur bra det fungerar men jag läste i någon artikel om lamor i Sverige som blivit angripna av varg.
Liknande situation i Sverige
I Sverige finns det fler får och förekommer också lite fler vargar än i Finland, men det är inte särskilt märkbart i statistiken på antalet angripna får.
Enligt uppgifter från Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet angrips årligen mellan 400–600 får av varg i Sverige.
I Finland har drygt 500 får skadats eller dödats i vargangrepp under det senaste året enligt uppgifter från Jord- och skogsbruksministeriets tjänst Riistavahingot.fi.
Det fanns omkring 450 vargar i Sverige i oktober 2023. I Finland fanns det cirka 310 vargar i mars 2023.
EU-regler sätter stopp för större stöd
Vilthandläggare Per Risberg vid Naturvårdsverket i Sverige säger att det vanligaste sättet att skydda sina får på beten i vargområden i Sverige är att montera upp rovdjursavvisande stängsel, alternativt fårnät kompletterade med eltrådar.
– Det är ganska vanligt att man har sådana här stängsel i områden där det har förekommit varg under en längre tid.
I likhet med Finland bekostar staten stängslen för näringsidkare, men inte underhållet av dem. Enligt Risberg beror det här i första hand på EU-bestämmelser.
– Det beror på EU-regler om jordbruksstöd att vi inte får ge mer stöd.
I Sverige finns det också möjlighet att få bidrag för att skaffa en boskapsvaktande hund.
– Men det är så speciella villkor för det att det är få som har möjlighet att ha sådana djur, säger Risberg.
Framtiden känns otrygg
Emmi Nurmi har på senare tid börjat oroa sig för vargangrepp.
Boskapen på Bovik ekogård har lyckligtvis inte angripits av rovdjur men Nurmi befarar att det kan ske i framtiden.
– Man har hört att det har börjat synas vargar här i knutarna, i höstas utsattes fårgården närmast oss för ett vargangrepp.
Det enda Nurmi ser att hon kan göra just nu, när det snart är dags att inleda en ny betessäsong, är att hoppas på det bästa.
– Det är det enda vi kan göra för vi har inte resurser att ha något rovdjursavvisande stängsel.