”Man vill inte ha det på sin mark, men någon måste ha det” – markägare på alerten när Fingrid stärker Finlands stamnät

Stamnätsbolaget Fingrid planerar en högspänningsledning som ska gå genom Sjundeå, Lojo och Ingå. Markägare anser att informationen om planerna kom väldigt sent.

En man.
Christian Nyholm i Ingå är en av de berörda. Han anser att markägarna borde fått mer information på båda inhemska språken. Bild: Veronica Gillberg / Yle

Stamnätsbolaget Fingrid Abp ska bygga en högspänningsledning som bland annat kommer att gå genom Ingå.

Bygget av den nya högspänningsledningen är en del av Finlands strävan efter att uppnå sitt klimatmål.

Ledningen ska hjälpa trygga tillgången till ström i vårt land. Dessutom ska den göra det möjligt för Finland att ansluta sitt stamnät till undervattenskabeln Estlink 3. Estlink 3 blir den tredje överföringskabeln för högspänningslikström (HVDC) mellan Estland och Finland.

Över hälften byggs i ny terräng – korridorbredden tiotals meter

Tiina Seppänen, som är projektansvarig på Fingrid, berättar att bygget består av en två gånger 400 kilovolts kraftledning från Hikiä i Hausjärvi till elstationen i Ingå.

Ledningen blir över 100 kilometer lång när den är klar.

Det finns olika alternativ för var exakt den ska gå. En del av den nya ledningen följer tidigare ledningar så att nybygget breddar en existerande terrängkorridor. Men på över hälften av sträckan ska ledningen byggas i ny terräng.

De olika alternativen och deras miljökonsekvenser granskas som bäst.

Där man bygger bredvid den nuvarande kraftledningsrutten breddas det nuvarande kraftledningsområdet betydligt, med cirka 27–41 meter. Där som Fingrid bygger i ny terrängkorridor blir bredden på själva kraftledningsgatan cirka 42 meter och kraftledningsområdet blir cirka 62 meter brett, enligt uppgifter på webben om projektets miljökonsekvenser. Planerna kan kommenteras fram till och med den 5 november.

Berör över 900 markägare

Förra torsdagen hölls ett informationsmöte för markägare i Lojo. Över 900 markägare berörs av planerna.

Det finns två olika alternativ för rutter för högspänningsledningen på sträckan mellan Kopula i Sjundeå och Ingå. Den ena går via Lojo och den andra via Degerby.

Ingåbon Christian Nyholm var med på mötet i Lojo.

Ifall högspänningsledningen kommer att gå via Degerby dras den längs ett område där Nyholm arrenderar mark. Förutom att han är en av de berörda engagerar han sig också i frågan som förtroendevald i Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Nyholm är medveten om att den nya högspänningsledningen till stor del kommer att gå bredvid den tidigare ledningen.

– Vilket alternativ som än gäller, om det är via Lojo eller Degerby, så kommer den att gå bredvid den befintliga kabeln, säger Nyholm.

”Informationen har varit dålig”

Nyholm säger att markägarna informerats dåligt, och i ett sent skede, om den planerade nya högspänningsledningen.

– Jag tycker att breven borde ha kommit på båda inhemska språken, men de kom bara på finska, säger Nyholm.

Breven som Fingrid skickade ut för ett par veckor sedan innehöll enligt Nyholm knapphändig information och otydliga kartor. Dessutom kom informationen på finska både i breven och på informationsträffen. På mötet fanns ändå en tolk på plats.

En man som står vid en åker.
Christian Nyholm efterlyser en god dialog mellan markägarna och Fingrid. Bild: Veronica Gillberg / Yle

Fingrids Tiina Seppänen säger att breven har nått markägarna i olika takt. Vissa har fått breven inom två dagar medan andra fått dem först efter en och en halv vecka. Seppänen berättar att det finns information på både finska och svenska till exempel på Närings-, trafik- och miljöcentralens och Fingrids webbplatser.

Högspänningsledningen kan påverka markens värde

Den nya högspänningsledningen kan få olika konsekvenser för markägarna. Beroende på var och hur stolparna placeras ut kan de inverka på odlingsmöjligheterna på åkrarna.

– Man behöver se noggrant efter åkerns dränering så man inte har sönder den, säger Nyholm.

Enligt Nyholm är det också viktigt att planera vilken tid på året man reser stolparna. Då är det möjligt att minimera till exempel packningsskador.

En högspänningslinje kan också sänka värdet på fastigheten.

Fingrid äger inte marken under högspänningslinjen utan de löser in den. Markägarna kommer att få en ersättning som inkluderar området, och täcker eventuell skada och andra nackdelar som kan komma av bygget.

Markägarna beviljas ersättning men det är det alltid svårt att värdera hur stor den borde vara.

– Vanligtvis blir det problem. Det har vi sett de senaste knappa tio åren med alla kabeldragningar att någon fördel är det nog inte, säger Nyholm.

Finland behöver ström

Markägarna kan inte hindra bygget av högspänningsledningen. Nyholm motsätter sig inte en ny högspänningsledning eftersom vi behöver ström i Finland.

– Men man vill ju inte ha det på sin mark, men någon måste ju ha det, så är det alltid, säger Nyholm.

Enligt Nyholm skulle det vara viktigt med en bra dialog mellan Fingrid och markägarna kring var exakt till exempel stolparna sätts. På så vis kan det vara möjligt att minska de problem bygget kan orsaka markägarna.

En åker med skog omkring.
Markägarna kommer att få en ersättning för att det byggs en högspänningslinje på deras mark. Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Tiina Seppänen på Fingrid önskar att markägarna tar kontakt så att de kan diskutera bygget och de olika förslagen på rutter. För att kunna besluta längs vilken rutt högspänningslinjen slutligen ska gå måste Fingrid överväga vilka konsekvenser bygget kan få för till exempel miljön på de olika områdena.

Nyholm lovar att producentförbundet SLC kommer att följa processen noggrant. Han uppmanar också alla markägare på området att vara alerta.

– Fast högspänningslinjen inte går på ens mark, så om den ens går i närheten kan det få konsekvenser, säger Nyholm.