Nu hoppas jordbrukarna på vatten och värme: ”Stenarna känns som om man tagit dem ur kylskåp”

Den kalla och torra våren har gjort att det gror långsamt på åkrarna. Skolavslutningen kan få firas med uppehållsväder, men sen får det gärna regna lite, tycker ekobonden Mats Holmqvist.

En man står bredvid en ko på gården. I bakgrunden finns fler kor och några byggnader.
På Holmqvists ekogård lyser solen denna fredagsmorgon. Vårsådden är långt avklarad och Mats Holmqvist drömmer om regn och värme. Bild: Jakob Lillas / Yle

Vårsådden lider mot sitt slut, men den kalla våren har gjort att växten låter vänta på sig.

Fredagen har visserligen startat med solsken hemma hos ekojordbrukare Mats Holmqvist i Linnusperä i Karleby, men de senaste veckorna har präglats av kyla.

– Vi plockade ganska mycket sten här i förrgår och jag konstaterade att stenarna är kalla, som om man skulle ha tagit dem ur kylskåp. Växterna trivs nog med värme, så det väntar vi på, säger Holmqvist.

I år gick det ändå att komma ut på fälten rätt tidigt, konstaterar Holmqvist. Det torkade upp tidigt så att sådden kunde inledas. Holmqvist har också talat med kollegor i trakten, de flesta är överens om att man ligger normalt eller lite före i tidtabellen.

– Men alla var överens om att den här kylan är markant. Det händer inte så mycket med fröna i marken, de står lite och väntar.

En ko och dess kalv står i en inhägnad på en lantgård. Bakom dem finns en träbyggnad och några grindar.
Holmqvists föder upp ekologiska dikor. Bild: Jakob Lillas / Yle

Holmqvist har bråda veckor bakom sig, då korn och havre har såtts på omkring 20 hektar. Nästa steg är att så grönfoder på ett ungefär lika stort område. Huvudprodukten är ändå vall, som Holmqvist odlar för egen boskap. På Holmqvists gård föder man upp ekologiska dikor.

Och även för den som främst odlar för egen boskap är vädret avgörande, betonar Holmqvist. Just nu bekymrar inte bara kylan, utan också torkan.

– Vi behöver nog vatten snart. Ostadigt väder, tack!

Det är inte alla som önskar sig det just till skolavslutningshelgen...?

– Nej, så är det väl, skrattar Holmqvist. Men låt gå för en kompromiss, vi kan vänta tills måndag!

Bävar för framtid med allt mindre inhemsk produktion

Ibland är det också lätt att hålla sig för skratt. Holmqvist ser med oro på det drastiskt sjunkande antalet djurgårdar i Finland. Det är mycket utmanande tider vad gäller att klara sig i ekonomiskt.

– Alla insatsmedel har stigit kolossalt i pris: bränsle, utsäde och gödsel, för de som är beroende av det. Och prisbildningen stampar på stället. Det finns en direkt koppling till det som konsumenterna möter i butikshyllorna nu, att maletköttet är slut.

En person matar en kalv med nappflaska på en bondgård medan andra kor och kalvar går omkring i bakgrunden.En person matar en kalv med nappflaska på en bondgård medan andra kor och kalvar går omkring i bakgrunden.
Man skulle ha gift sig rikt, svarar Mats Holmqvist på frågan om vad som krävs för att klara sig i branschen idag. Han driver gården tillsammans med hustrun Pauliina Holmqvist. Bild: Jakob Lillas / Yle

Hos Holmqvist märks utvecklingen i att många konsumenter tar kontakt och vill köpa kött direkt från gården. Inför varje slakt har han en kö-lista av intresserade.

Men Holmqvist bävar för hur det ska bli om allt fler väljer att lägga av. Senast nu borde beslutsfattarna och storhandeln lyssna och ta till sig budskapet om att de finländska köttproducenterna borde få bättre betalt för sin produkt. Nötkött kostar mindre i Finland än i resten av Europa, påpekar han.

– Det går inte att driva effektiviteten hur långt som helst. Vi behöver signaler till de yngre generationerna om att det lönar sig att satsa, och de signalerna har vi inte idag.

En kalv står i närheten av flera kor på en bondgård med en lada i bakgrunden.
Ett stilla regn när det regnar – och däremellan värme! Detta står högt på önskelistan hos Holmqvists. Bild: Jakob Lillas / Yle