Vi tittar ut över de dimhöljda fälten i Vassböle, åtta kilometer från Ingå kyrkby.
Här planeras solpaneler på totalt 100 hektar. Det oroar Vappu Heikkinen, ordförande för Ingå-Sjundeå miljöförening.
– Om man bygger solkraftverk på dessa områden förändras hela landskapet. Det är inte längre natur- eller kulturlandskap, utan industri.
I både Ingå och Sjundeå finns flera solkraftsprojekt, och flera av dem planeras på värdefulla kulturlandskap.
Solkraft kan ge bättre ekonomi för jordbrukare
Solkraftsprojektet i Vassböle består av fyra solpanelsfält på åkrar i Vassböle och Solberg.
En del av området har Nylands förbund klassificerat som ett regionalt viktigt kulturlandskap.
Kenneth Åberg, jordbrukare på Flyth gård, äger en del av marken.
För några år sedan tackade han nej till att arrendera ut mark till solkraftsföretag, men har nu ändrat sig.
Han förklarar att det behövs fler sätt att tjäna pengar än bara jordbruk.
– Vi hade rekordskörd i år men på grund av de låga spannmålspriserna just nu blir det ändå ingenting kvar i kassan. Det är en av orsakerna till att vi behöver en annan inkomst.
I dag försörjer sig Åberg bland annat genom att så och tröska åt andra bönder och ploga snö på vintern.
– Just nu så går det inte ekonomiskt att driva den här gården på endast jordbruk.
Även om solkraftsplanerna genomförs så kommer han fortsätta odla spannmål.
Gården odlar 400 hektar mark och solpanelerna kommer att täcka mindre än en fjärdedel.
Okända risker för naturen
Miljöföreningen i Ingå och Sjundeå har länge varnat för att värdefulla natur- och kulturlandskap kan gå förlorade när solkraftverk i industriell skala byggs på åkrar.
Vappu Heikkinen menar att det finns risker vi ännu inte vet tillräckligt om.
– Vi vet till exempel inte hur dessa industriområden påverkar djurens etablerade rutter eller vilka följder det kan få för vattendragen när marken i byggnadsskedet bearbetas med stora maskiner, förklarar hon.
Hon är också orolig för hur stora områden täckta av solpaneler påverkar växterna, hur varmt det blir på fälten, och att man vet för lite om vilka kemikalier som används vid underhåll.
Dessutom kan fåglar råka illa ut.
– Särskilt sjöfåglar är i farozonen då de landar på solpanelerna i tron att det är vatten.
Solpaneler och marken
Kenneth Åberg tror inte att solpaneler kommer att skada marken de byggs på med tanke på framtida odlingar.
Enligt nuvarande arrendeavtal skulle panelerna stå där i 40 år.
– Tvärtom låter det marken vila en god stund och jag tror att den kommer att vara mycket bördig om 40 år.
På gården odlas vete, råg, havre, korn och lite oljeväxter. Åberg säger att de bedriver intensivt jordbruk på alla åkrar för att få så stor skörd som möjligt.
– Vi måste få maximal avkastning för att försörja oss själva och våra anställda, förklarar Åberg.
Vassböle har lång historia som kulturlandskap
Åkrarna i Vassböleområdet har odlats åtminstone sedan 1700-talet.
Nylands förbund har klassificerar Vassböle som ett regionalt värdefullt kulturlandskap på grund av dess välbevarade gamla åkrar och byggnader som visar områdets långa historia.
Landskapet har också speciella natur- och kulturområden som ger området dess karaktär och ett rikt växt- och djurliv.
Kenneth Åberg: Förändringen är tillfällig
Kenneth Åberg tror inte att solkraftsparken kommer att förändra landskapet märkbart och ser det som en tillfällig förändring.
– 40 år i ”bondeår”, när man tänker i generationer framåt, är inte så väldigt lång tid. Enligt mig är det inte en permanent förändring i landskapet.
Han påpekar också att våra värderingar och synen på vad som är ett kulturlandskap förändras med tiden.
På 1700-talet var åkrarna i Vassböle mycket mindre, och så sent som på 1980-talet högg den förra ägaren till Flyth gård fortfarande ner skog för att göra mer åkermark.
– Lönsamheten har alltid styrt markanvändningen, konstaterar Åberg.
Flera solkraftsprojekt i Ingå och Sjundeå
I Ingå finns det några solkraftsprojekt på gång, planerna i Vassböleområdet och ett annat i Hällbacka är två som kommunen känner till.
På området i Hällbacka finns inga skyddade natur- eller kulturlandskap, enligt markägaren Henrik Hellgren.
Han har arrenderat ut omkring 50 hektar till det finska privatägda bolaget Aurinkokarhu.
I Sjundeå planeras fem olika solkraftsparker. Endast en, den minsta, har hittills fått godkänt. Tre av de andra satsningarna planeras på nationellt värdefulla landskapsområden.
Nationellt värdefulla landskapsområden är de mest representativa kulturlandskapen på landsbygden och fastställs av staten.
Vappu Heikkinen: Solkraft behövs – men på rätt plats
Vappu Heikkinen tycker att solkraft är viktig, men säger att det krävs noggrann planering.
Hon tycker att industriella solkraftsparker ska byggas på områden som redan är använda för industri eller annan mark utan kultur- eller naturvärden.
– Man kan inte slänga bort andra viktiga värden för förnybar energi.
Enligt Vappu Heikkinen behövs det bättre information om värdefulla områden för att politiker och invånare ska kunna fatta bättre beslut.
– Det skulle vara viktigt att alla bekantar sig med de här olika redan inventerade värdefulla naturskyddsområden, kulturlandskapsområden och våra historiskt viktiga byggda kulturområden.
Heikkinen efterlyser också regler för hur nära byggda kulturmiljöer av riksintresse, samt bostadsområden och småhustomter man får bygga solkraftverk.
Anvisningar för solkraftsprojekt
Ingå har nyligen tagit fram anvisningar för hur man väljer vilken tillståndsprocess som ska tillämpas i ett solkraftsprojekt.
Anvisningarna bygger på Raseborgs anvisningar som godkändes i somras.
Sjundeå avvaktar med att göra något motsvarande och samlar mera kunskap genom de projekt som är på gång i kommunen just nu.