Västankvarn gård har fått sin första hundratonnare – kon Kalabalik har slagit alla tiders mjölkrekord på gården

Kon Kalabalik har dragit sitt strå till stacken och producerat 100 000 kilo mjölk. Det här motsvarar i medeltal 97 000 liter mjölk, men nu kan hennes glansdagar vara förbi.

En närbild på en svartvit ko som ser in i kameran.
Västankvarn gård är idag en undervisningsgård för studerande vid Novia i Raseborg. Bild: Malin Lindholm / Yle

Kalabalik har kalvat nio gånger och är snart en tolv år gammal dam.

Trots namnet är hon är en ganska lugn ko som mest bara äter och sover, berättar Karoliina Kuisma som är ladugårdsansvarig på Västankvarn gård.

– Hon tycker om att vara ganska mycket för sig själv, men vågar ta plats.

I medeltal har Kalabalik producerat närmare 11 000 liter mjölk per år sedan hon kalvade första gången.

En svartvit ko som ser in i kameran.
En orsak till varför Kalabalik blivit så gammal och producerat mycket mjölk är att hon alltid varit en väldigt frisk ko. Bild: Malin Lindholm / Yle

Det här är i sig inte ovanligt mycket, det ovanliga är snarare att hon blivit så gammal och fortfarande producerar gott om mjölk.

– Kor brukar inte längre bli så gamla i en robotladugård, berättar Magnus Grönholm, som är verkställande direktör för Västankvarn gård.

En robotladugård är en mjölkgård där korna mjölkas automatiskt med hjälp av robotar.

Enligt Magnus Grönholm har mjölkkor på den här typen av gårdar i medeltal lite under tre mjölkningsår.

Kor får sin första kalv vid två års ålder och får därefter en ny kalv ungefär varje år, eftersom de oftast blir dräktiga igen 2–3 månader efter föregående kalvning.

En kvinna som kliar en svartvit ko på mulen.
Karoliina Kuisma berättar att mjölk mäts i kilogram i stället för liter. Det här görs för att ersättningen ska bli rättvis, eftersom densiteten varierar bland annat beroende på fetthalt och temperatur. Bild: Malin Lindholm / Yle

Kalabalik är en medelmåtta

I dag finns det 124 kor på Västankvarn gård och den ko som under årens lopp producerat mest mjölk under ett år producerade mellan 16 000 och 17 000 liter.

Magnus Grönholm och Karoliina Kuisma beskriver Kalabalik som en medelmåtta, det vill säga en ko som producerar tillräckligt men inte överdrivet mycket mjölk.

Det är tack vare att hon hållits frisk och producerat en jämn mängd mjölk i många års tid som hon har varit väldigt lönsam för gården.

– Hon har nog mjölkat in sig och gett det bästa ekonomiska resultatet.

Magnus Grönholm förklarar att det inte krävs många veterinärbesök för att en mjölkko som i medeltal mjölkas två och ett halvt år ska bli en kostnad i stället för en investering för gården.

Svårt att få lönsamhet i mjölkproduktionen

Mjölkproduktionen på Västankvarn gård går med förlust och täcks av hyresintäkter från annan verksamhet.

– Att få ekonomi i mjölkhushållning här i södra Finland är på gränsen till omöjligt och det förutsätter att det ska finnas ett företagarpar som arbetar gratis, konstaterar Magnus Grönholm.

Det här leder till att antalet mjölkgårdar hela tiden sjunker.

På tio år har de halverats, från drygt 8 000 år 2014 till 3 880 år 2024, och minskningen väntas fortsätta.

En man i en ladugård som ser mot kameran och har kor i bakgrunden.
Magnus Grönholm har drivit den mångsidiga verksamheten på Västankvarn gård sedan 2021. Bild: Malin Lindholm / Yle

Magnus Grönholm hoppas ändå att Västankvarn gård kan ha mjölkkor även i framtiden eftersom det stöder utbildningsverksamheten, men han är orolig för utvecklingen.

– Vi försöker fortsätta tillsvidare, men det ser nog dystert ut.

Sista kalvningen

Om medelåldern på korna vore högre och de producerade lika mycket mjölk som Kalabalik har gjort genom åren, skulle det gå bättre för gårdens mjölkverksamhet.

– Skulle vi ha ladugården full med hundratonnare så skulle det inte vara så illa, säger Magnus Grönholm.

En kvinna och en man som står i en ladugård med många kor och högt till tak.
Karoliina Kuisma och Magnus Grönholm vill upprätthålla traditionen av boskapsskötsel på Västankvarn gård, det har troligtvis funnits kor på ägorna i hundratals år. Bild: Malin Lindholm / Yle

Kalabalik skadade sig lite under sin förra kalvning och därför blev det antagligen hennes sista.

Även om hon just nu verkar må ganska bra lider hennes tid mot sitt slut och slakteriet som finns alldeles nära ladugården väntar.

– Men eftersom hon nu är vår hundratonnare får hon leva lite längre än någon annan ko, säger Karoliina Kuisma.

Alla kor har inte förmånen att slippa långa resor till ett slakteri eftersom köparen oftast väljer var de slaktas.