I Lojo har en tvist seglat upp mellan en markägares och en hotad arts rättigheter. En skogsägare vill kalhugga ett skogsparti där flygekorre tidigare har förekommit. Den statliga myndigheten Nylands NTM-central förbjuder skogsavverkningen.
Rätten får avgöra igen
Markägaren gjorde en avverkningsanmälan till Finlands skogscentral i slutet av februari 2025. Skogens ägare har också flera gånger tidigare önskat avverka samma skog.
Frågan har till och med varit uppe i rätten. Men än så länge står skyddet av flygekorren fast.
Markägaren uppger till Yle Västnyland att han inte nöjer sig den här gången heller utan har överklagat NTM-centralens avverkningsförbud.
Diskussioner gav inget resultat
Skogen är känd som en plats där det har förekommit flygekorre, en hotad art som enligt lag bör skyddas. Flygekorrens situation i Finland har försämrats under de gångna fem åren, visar en färsk rapport. I Nyland beror det främst på markanvändningen: både skogsbruk och byggande krymper flygekorrens livsmiljöer.
När Skogscentralen i början av året fick en avverkningsanmälan, kontaktade de därför Närings-, trafik- och miljöcentralen om avverkningsplanerna. Det är så här processen ska gå till i fall där avverkningar anmäls på platser med viktiga naturvärden.
NTM-centralen bad markägaren komma med en plan för hur flygekorrens förutsättningar tryggas vid den planerade avverkningen.
– Jag levererade ingen plan, säger Jarmo Juuti som äger den aktuella skogen.
Juuti och hans föräldrar har redan i decennier önskat avverka skogen men alltid fått nej.
Juuti och myndigheten kunde inte enas den här gången heller.
Myndigheten började då förbereda ett avverkningsförbud. Innan förbudet trädde i kraft, fick markägaren komma med sina synpunkter en gång till. Dem levererade han till myndigheten i oktober.
Juuti tror bestämt att det inte förekommer någon flygekorre på området som han vill kalavverka. Han säger sig också ha kontrollerat området tillsammans med skogsbolagets expert och de har kommit fram till att flygekorre inte finns.
Flygekorre observerades 2014 och 2015
Avverkningsförbudet gäller en planerad 1,2 hektar stor kalavverkning på en fastighet som har konstaterats vara en föröknings- och rastplats för flygekorrar.
Det är mycket ovanligt att NTM-centralen utfärdar avverkningsförbud. Vanligtvis brukar det räcka med diskussioner där myndigheten ger instruktioner.
Flygekorrområdets gränser för skogen i Lojo slogs fast för tio år sedan efter flera flygekorrobservationer. Markägaren har också fått ersättning av staten för de ekonomiska förluster flygekorren orsakar. Det var frågan om ersättning för ”bestående olägenhet”.
Hur länge kan ett obebott flygekorrområde förbli skyddat?
Skogsägaren Jarmo Juuti har inte mycket till övers för NTM-centralen.
– De har inte kunnat leverera ett enda bevis på att det finns flygekorre i min skog, men de vägrar ge upp.
Att hans familj har fått ersättning för hela trädbeståndet tycker han är irrelevant. Juuti säger att ersättningen inte har något över huvudtaget att göra med den biologin och juridiken i fallet, som han tycker är viktigast.
– Skogen är inte alls lämplig för flygekorre. Det fanns en stackare som bodde där i något år, men det var för länge sedan.
Myndigheten påstår ändå inte att det just nu finns flygekorre på platsen. Den har inte observerats i den här Lojoskogen på tio år. Den springande punkten är nu i stället hur länge ett flygekorrevir enligt EU-direktiv och Finlands lag är ett flygekorrevir.
De övervakande myndigheterna konstaterar att området ännu är skyddat enligt naturvårdslagen och att det skyddet inte kan upphöra eftersom området inte har förändrats utan det lämpar sig fortfarande för flygekorre.
Juuti är biolog och jord- och skogsbrukare och anser att området har förändrats så till den grad att det inte duger åt flygekorren.
NTM-centralen förklarar att det ibland kan ta lång tid innan en ny hona bosätter sig på ett gammalt flygekorrevir. Och om det är ”tillräckligt sannolikt” att flygekorren kan bosätta sig på platsen igen, är området enligt lagen fortfarande skyddat, säger myndigheten.
”Skogen har snart inget virke som duger”
Det finns också ett prejudikat från EU-domstolen som enligt NTM-centralen stöder deras motivering, det vill säga att skyddet gäller också för föröknings- och viloområden som just vid tillfället inte är bebodda.
Men om området inte har varit bebott på tio år, borde skyddet upphöra, tycker Jarmo Juuti. Han vill avverka skogen så länge det finns pengar att hämta.
– Skogen har snart inget virke som duger om den inte avverkas. Granarna börjar dö.
Nu blir det alltså Helsingfors förvaltningsdomstol som får avgöra hur länge skyddet gäller och om Juuti får fälla sina träd eller om det är NTM-centralens tolkning som gäller, det vill säga att det är tillräckligt möjligt att flygekorren återvänder till platsen.
Juuti måste följa avverkningsförbudet trots sitt överklagande om inte domstolen beslutar annorlunda.
Flygekorren delar ofta åsikter. Om du tycker att skogen borde få avverkas, vad skulle du hälsa dem som tycker att flygekorren är viktigare? Och om du tycker att flygekorren är viktigare än virkesintäkterna, vad vill du säga till dem som prioriterar skogsbruket?
Berätta i kommentarerna! Håll en artig och konstruktiv ton.