Tjälen kan bli rekorddjup: ”Jordbruks­starten blir två till tre veckor sen i år”

Christer Finne har mätt tjäldjup för Miljöcentralen i 30 år. Enligt honom är detta ett ovanligt år.

En man iklädd en orange arbetsjacka står utomhus på en snöig åkermark.
Christer Finne tror att tjälen kommer fortsätta att gå djupare. Bild: Ellen Bos / Yle

En snöfattig men kall vinter är precis de ingredienserna som behövs för en djup tjäle.

Det vet jordbrukaren Christer Finne från Korsholm, som har dokumenterat och hållit koll på snö- och tjäldjup för Finlands miljöcentral sedan 1989.

Med hjälp av sitt mätinstrument och papper som berättar om tidigare statistik kan Finne berätta att i år är ett särskilt år.

Det här är väldigt ovanligt

Christer Finne

– Tjäldjupet är just nu 68 centimeter här på åkermarken i Solf, så det börjar närma sig rekordnivåer.

Det djupaste som Finne uppmätt på samma punkt är 74 centimeter, och det var år 1994.

– Det här är väldigt ovanligt, berättar Finne.

En man håller i en mätpinne och ett rör med en blå vätska i som frusit, som visar hur djup tjälen är. Bakgrunden är snötäckt mark.
Mätröret med frusen vätska visar att tjäldjupet är precis under 70 cm. Bild: Ellen Bos / Yle

Ett normalt medeltal under de senaste 12 åren har varit 31 centimeter på samma punkt.

– 30 till 40 centimeter brukar vara ganska normalt. Vi går i regel mot lite mindre tjäle för varje år, trots att snödjupet minskar, förklarar Finne.

Men än kan tjälen bli djupare.

– Vi har nog inte nått botten än. Den kommer att växa ytterligare, då vi nu har haft en så lång tid som varit kall. Nu är marken ordentligt nedkyld, så tjälen kommer gå djupare, säger Finne.

Normala år kan tjälen gå ännu djupare fram till den 15 mars.

En man iklädd en orange reflexjacka går på en snöig åkermark.
Finne tror på en sen jordbruksstart i år, på grund av den djupa tjälen, som fortfarande går djupare ned i marken. Bild: Ellen Bos / Yle

– Jag gissar att vi får ytterligare tio centimeter djupare tjäle. Så det kan nog hända att det blir rekord i år, berättar Finne.

Djup tjäle kan också försena jordbruksstarten.

– Jag vågar tippa på att jordbruket kommer i gång den 20 maj. Så ungefär två till tre veckor senare än vanligt, säger Finne.

Tjälen viktig för jordbruket

Tjäle bildas när vattnet i jorden fryser, och isens expansion kan orsaka en hel del skador. Tjälen orsakar ofta skador på infrastruktur, som exempelvis vägar, rör och ledningar.

Tjälhål i en sandväg.
KAJ's sångtext ”Flest tjälahål per capita” i ”Kom Ti Byin” kan komma att bli en särskilt relaterbar sångtext för många i år. Bild: Kristiina Lehto / Yle

– Omtåliga växter fryser också bort, berättar Finne.

Han lämnade en del palsternackor oskördade i höstas som han hoppades kunna lyfta upp på våren istället, då palsternackor ofta övervintrar.

– Men det kan nog hända att jag blir utan palsternackor i vår, berättar Finne.

Skydda växterna med löv

Det finns inte mycket man kan göra åt tjälen, men man kan ändå skydda sådana växter som fryser bort av tjälen. Detta ska göras på hösten, och ömtåliga växter, som exempelvis äppelträd och fruktträd, kan besparas ifall man täcker marken vid trädet med exempelvis löv. Men i det här skedet finns det inte mycket man kan göra.

Men tjälen medför inte bara problem, utan har en viktig funktion också.

– Tjälen luckrar upp jorden. Då lyfts jorden upp och gör jorden luftigare och ger den bättre struktur, berättar Finne.

Tunga maskiner på åkrarna packar ofta jorden, så uppluckringen är bra för jordbruket.