Det statliga bolaget Gasgrid planerar att bygga ut ett nationellt vätgasnätverk, och den södra delen av projektet ska sträcka sig hela vägen från Loimaa ner till kusten i Hangö och Ingå. Lojo, Raseborg och Ingå har redan slagit sina påsar ihop och drömmer om att skapa ”Vätgastrean”: ett gemensamt område som ska locka till sig grön vätgasbaserad tech-industri.
Men när programmet för miljökonsekvensbedömningen (MKB) nu har varit på remiss, var det inte enbart fördelarna som lyftes fram utan kommunerna varnade också för risker som rörbygget kan innebära för till exempel dricksvatten, skog och åkrar.
Oroar sig för öring, uttrar och dricksvatten
Vatten av olika slag är en av de svåra frågorna.
Ingå kommun sätter ner foten kring Ingarskila å, ett känsligt vattendrag som rördragningen föreslås korsa minst två gånger. Kommunen vill utreda om det går att undvika korsningarna helt för att skydda åns bestånd av öring, musslor och uttrar från grumligt vatten.
Raseborgs stad är inne på samma spår och kräver skydd av vandringsfisk och musslor i Svartån, samt en noggrann utredning av effekterna på den fågelrika sjöplatån i Pojo som också är ett Naturaområde.
Både Raseborg och Hangö oroar sig dessutom kraftigt för bygget genom viktiga grundvattenområden. Oron gäller till exempel Storkällans område i Hangö. I Raseborg varnar staden för att röret korsar flera grundvattenområden som är helt nödvändiga för hushållens vattenförsörjning, bland annat i Svartå, Tenala och öster om Kullasjön.
Skogar och åkrar hotade
Lojo stad är kritisk till att rören ställvis skulle dras rakt genom skogsområden. Bygget kräver nämligen en tio meter bred ”gata” som sedan måste hållas helt trädfri. Lojo föreslår att rören i stället dras längs befintliga vägar för att skona träd och den ekologiska balansen. Det här kunde göras exempelvis vid naturreservatet Maihuntti nära gränsen till Raseborg, för att skona skogen och bevara den ekologiska balansen
Att dra vätgasrören över åkrar är inte heller alls oproblematiskt. Det är meningen att man ska kunna odla marken när röret väl är byggt. Ingå kommun lyfter ändå fram en studie som pekade på att tunga grävmaskiner pressar ihop åkerjorden så hårt att bönderna kan drabbas av skördebortfall på upp till 30 procent under lång tid.
Budskapet från kommunerna är tydligt: Kommunerna vill vara med och rädda klimatet, men vägrar låta den lokala naturen betala priset.
Artikeln bygger på utlåtanden som Raseborg, Ingå, Hangö och Lojo har gett till Tillstånds- och tillsynsverket om programmet för miljökonsekvensbedömning för det planerade vätgasnätet.