Det här intyger också Fredrik Grannas, jordbrukare och ombudsman på Österbottens Svenska Producentförbund.
– Det har gått väldigt snabbt i år, intygar han. Men vi kunde ha börjat ännu tidigare. Hade vi en vinter alls? Vi hade knappt någon snö. Förvisso var januari och februari kalla och det var så pass lite snö så att tjälen for ganska djupt ner i jorden. Så i mars tänkte vi ännu att det blir en sen vår. Den kommer knappast att smälta förrän i slutet av maj.
– Men vad hände? Vintern tog abrupt slut. Temperaturen for upp med tjugofem grader. Och tjälen började smälta. Så bönderna började på när åkern var redo och man såg att det var värme på väg. Och inte hade det regnat heller. Jordbrukarna fick köra på i bra fart och i bra förhållanden. Därför har vi här i Vörå, där jag bor, cirka åttio till nittio procent sått.
Det har varit soligt, men det har också varit ganska blåsigt. Och det var också bra.
– Blåsten för ju energi med sig. Det torkar bättre när det blåser. Så visst har det en inverkan. Men när det börjar växa vill man inte ha blåst. Det stör växterna. Då har blåsten en kylande effekt och det mår de inte riktigt bra av. Nu är det värme och solsken som behövs.
Inget undantag med vårens väder
Men årets situation är knappast längre ett undantag, tycker Fredrik Grannas.
– Vi har ju ett lite förändrat klimat. Vi börjar lite tidigare hela tiden. Förr var det morsdag och nu blir det i slutet av april som vi börjar på. Vi har en längre växtperiod. Lite längre på våren, men även på hösten. Det gör att vi kan odla grödor som vi inte har kunnat odla tidigare eftersom vi har fler växtdagar.
– Det är ju en positiv sak för oss. Men samtidigt har vädret blivit nyckfullare. Vi kan ha väderförhållanden som håller i sig. Det kan regna i tre veckor. Eller så är det stekhett i tre veckor. Eller som i vintras när det var kallt men ingen snö. Man rår ju inte över vädret. Jordbrukare lever ju med vädret.
Och det är ju en av de sakerna som gör det så intressant att vara jordbrukare, tycker han.
Ett år är inte likt det andra. Man vet inte förrän man tittar bakåt om man fattade de rätta besluten. Ibland lyckas det över förväntan, och ibland tycker man att man kunde ha gjort det lite annorlunda. Men det kommer ett nytt år nästa år. Det kommer nya möjligheter.
Fredrik Grannas tycker dock att det enbart positivt att man har kommit i gång så här tidigt.
– När fröna är i backen har de ju hela sommaren på sig att växa. Fröna ska in när marken är tjänlig.
En dag tidigare sådd på våren ger en veckas tidigare skörd på hösten.
Fredrik Grannas
Värme och regn
De senaste dagarnas regn var också till gagn för vårbruket och välkomnades av Fredrik Grannas. Han gillade att det kom ganska försiktig och fyllde på vattendepåerna. Men även starkare skyar klarar en tidig sådd av.
– Man sår ju spannmålen på tre till fem centimeters djup. Det sköljs inte bort. Dessutom har vi inte några sluttningar i Österbotten. Här är det ganska flackt. Jorden far ingenstans.
Och nu kommer dessutom värmen efter regnet. Också det är helt idealiskt. Lite värme och lite regn emellanåt. Men hur är det med några riktigt hårda järnnätter à la Bonden Paavo?
– Sådden brukar nog överleva, säger Grannas. Under min tid som jordbrukare har jag aldrig behövt så om en frostskadad åker. Det skjuter nya skott. Men klart, det tar bort från växtperioden. Men det är jättesällan.
Den typiska finska sommaren med temperaturer mellan femton och tjugo grader brukar vara det bästa vädret.
Fredrik Grannas