Det har varit ett gott år för humlor och fjärilar, enligt Finlands miljöcentral.
Det är något som biologen Torgny Backman också har märkt vid sin mammas gård i Närpes.
– Man har speciellt sett det under hög- och sensommaren. På våren var det däremot väldigt torrt så då var det många arter som missgynnades, men från juni blev det bättre och bättre, säger Backman.
Också Finlands miljöcentral lyfter upp vädret som orsaken till att insekterna har trivts. Regniga perioder har varvats med varmare och torrare perioder, vilket har gett gott om föda och bra förutsättningar för fortplantning.
– Vi har haft många somrar som kastat väldigt mycket vad gäller väder och vind. I fjol var det först ganska kallt och plötsligt i juli blev det över 30 grader i flera veckor. Det här kan påverka insekterna mycket och kraftigt, ofta negativt om det kastar väldigt snabbt, säger Backman.
Viktigt att ha många olika pollinerare
Enligt Finlands miljöcentral har antalet dagsfjärilar ökat med 43 procent och antalet humlor med 69 procent jämfört med i fjol.
Att populationen kan svänga så pass mycket från en sommar till en annan är något som blivit vanligare. Därför vill Backman poängtera att det är viktigt att vi har en stor mångfald av pollinerare, det vill säga många olika arter. En art som klarar sig bättre en sommar kan täcka upp för en annan art som klarar sig sämre.
Också inom samma artgrupp kan det finnas stora variationer. Det finns till exempel 38 arter av humlor i Finland och bara i trakterna kring Närpes har Backman lyckats se 25 arter.
– De pollinerar också lite olika växter. Så det understryker vikten av att ha många olika arter. För då blir det ett stabilt system och vi får mat på våra tallrikar och blommorna i naturen får den pollinering som de behöver.
Oklart om pollinerarna ökar på sikt
Det har larmats om att pollinerarna blir allt färre, vilket kan vara ödesdigert bland annat för matproduktionen. Därför har det satts in en hel del åtgärder och många kommuner och städer gått in för att odla ängsmarker som gynnar pollinerarna
Att humlorna och fjärilarna ökat i år betyder ändå inte att trenden har vänt på lång sikt. Man behöver följa utvecklingen i 10-20 år för att veta med säkerhet eftersom det varierar så mycket från år till år, säger Backman. Men han är ändå optimistisk.
– För att få den långsiktiga trenden att faktiskt peka uppåt i snitt krävs åtgärder över lång tid. Men det är helt klart och tydligt att ängsmarker i städer och ruderatmarker gynnar pollinerare enormt mycket, säger han.
Vi går generellt mot rätt håll. Mer och mer folk vill hjälpa till och sätta spaden i marken och göra sitt bästa
Backman säger att varje liten åtgärd är viktig, som till exempel insektshotell, men att vi också måste se till större helheter.
– Bihotell är jättebra för just solitära bin, men för att hjälpa den stora majoriteten av pollinerarna måste vi lyfta blicken. Om vi fokuserade mer på att återskapa ängsmarkerna, få mer död ved och småvatten i landskapet skulle det göra enorm skillnad i det långa loppet.
Mer kan alltid göras, konstaterar Backman.
– Men vi går generellt mot rätt håll ändå. Mer och mer folk vill hjälpa till och sätta spaden i marken och försöka göra sitt bästa.