Den afrikanska svinpesten fortsätter sprida sig trots att myndigheterna kämpar med att begränsa smittospridningen.
Enligt Livsmedelsverket har 36 vildsvin hittills dött i afrikansk svinpest. De flesta av vildsvinen har påträffats döda i kommunen Vederlax vid den ryska gränsen, där också sjukdomen först upptäcktes.
På fredagen den 28 augusti upptäcktes ett nytt fall av svinpest i Pyttis. Det nya fyndet låg cirka 40 kilometer utanför den tidigare smittozonen.
Därför meddelade Livsmedelsverket att man utvidgade zonen.
Vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) följer man med situationen med oro.
– Vi är genuint oroliga. Konsekvenserna av den här smittan är betydande. Det absolut viktigaste skulle vara att myndigheterna lyckas stoppa spridningen, säger Mats Nylund, centralförbundsordförande vid SLC.
Stora ekonomiska konsekvenser
Direkt när afrikansk svinpest påträffades i Finland stannade exporten av svinkött till länder utanför EU av.
– Man fick igång exporten på nytt till ett par länder med hjälp av så kallade regionaliseringsavtal. Det gäller bland annat Nya Zeeland och Sydkorea, men till flera viktiga marknader står exporten fortfarande stilla. Det gäller till exempel Kina, Japan, Taiwan och Thailand, säger Nylund.
Enligt Nylund påverkas inte bara svingårdarna av svinpesten. Även för jord- och skogsbruk kan konsekvenserna vara stora.
Till exempel måste spannmål som tröskas inom smittozonen lagras i 30 dagar i plussgrader innan det kan användas. Rörligheten i skog och mark har begränsats, vilket betyder att skogsbruk inte får bedrivas i området.
– Det betyder förstås att verksamheten för skogsvårdsföreningar, skogsmaskinsföretag och skogsägare stannar av. Här talar vi om konsekvenser i miljonklassen, berättar Nylund.
”Rimligt att förluster ersätts”
Regeringen håller budgetförhandlingar den 1–2 september inför nästa års statsbudget. Här hoppas Nylund att regeringen anslår tillräckliga medel för att bekämpa smittospridningen.
Dessutom förväntar han sig att ekonomiska förluster som orsakas av restriktionerna ersätts med statliga medel.
– Om lagar, förordningar eller myndighetsbeslut orsakar förluster för näringsidkare är det rimligt och normal praxis att förlusterna ersätts med gemensamma medel.
Nylund hoppas ändå att ersättningar inte ska behöva betalas ut i stor skala.
– Målsättningen är ändå att smittan inte sprider sig, det är utgångspunkten. Sedan måste vi absolut se till att smittan inte kommer i kontakt med någon tamsvinsbesättning, avslutar Nylund.