Tomas Gripenberg på Ekerö gård mellan Karis och Ekenäs planerar en solkraftspark i ett av sina skogsområden. Det är ett naturligt val eftersom det leder till mindre skador, anser han.
Det är lättare att bygga solkraftsparker på åkrar. Men Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC har inte slagit fast en ståndpunkt var det är bättre att bygga, säger ordföranden Mats Nylund.
Han anser att matproduktionen inte lider av att åkrar används för att producera solenergi. Professor Anne Tolvanen på Naturresursinstitutet Luke helst ser att de byggs på öppna platser och inte i skogar.
Skogsdatachefen Magnus Nilsson på Skogscentralen säger att det viktigaste är att solkraftsparker och annan ny infrastruktur i första hand placeras på områden där markanvändningen redan har förändrats av människan.
Han vill att avskogningen är så liten som möjligt.
”Det ena är inte bättre än det andra”
Ja, var är det bäst att bygga solkraftsparker?
Meningarna är delade, men jordbrukaren Thomas Antas, första vice ordförande i SLC:s centralstyrelse, anser att man inte kan säga att det ena är bättre än det andra.
Det beror på hur platsen ser ut när man avgör var det är bra att bygga en solkraftspark.
– Om man hugger ner en skog, så är det frågan om ett växande virkesbestånd som försvinner. Åkern förstörs inte av en solkraftspark, den finns kvar om man vill ta den i bruk igen. Men man kan helst välja en åker som inte är så bördig.
Anne Tolvanen säger att det lönar sig att helst bygga solkraftsparker på åkrar som inte används för spannmål.
”På så sätt konkurrerar energiproduktionen inte med livsmedelsproduktionen”, skriver Anne Tolvanen i ett mejl.
SLC: Dyrare med solparker i skogar
Mats Nylund menar att solkraftsparker på åkrar inte riskerar att minska på produktionen av livsmedel. Det här trots att åkrarna brukar arrenderas ut till energibolag i 40 år.
– Även då man bygger större parker på åkrar, så är det så små arealer som berörs, så att det inte riskerar matproduktionen. Det handlar i stället om att landskapet förändras.
Nylund anser att fördelen med att bygga solkraftsparker i skogar är att de sällan syns lika bra som på åkrar. Nackdelen är att kostnaderna blir högre eftersom skogen måste huggas ner och stubbar eventuellt måste tas bort.
Dessutom tar det längre tid för en skog att växa än för en åker att tas i bruk på nytt.
Det är svårt att se någon annan fördel än att det finns gott om skog
Professor Anne Tolvanen på Naturresursinstitutet
Anne Tolvanen föredrar alltså öppna miljöer som åkrar, så att ingreppen i naturen blir så små som möjligt. Hon räknar ändå upp negativa följder:
”Om åkern ligger på torvmark kan byggandet öka belastningen på vattendragen, särskilt om ytterligare dikning utförs i området. Därför måste vattenskyddet beaktas särskilt noggrant på torvåkrar.”
En del växter och djur behöver sluten miljö
Anne Tolvanen ser knappt några fördelar med att bygga solkraftsparker i skogar.
”Det är svårt att se någon annan fördel än att det finns gott om skog.”
Att bygga solkraftsparker i skogar leder till att skogarna krymper och att både skogsmiljön och skogens kolsänkor försvinner, säger hon.
”Det finns växter och djur som behöver en sluten skogsmiljö och deras livsbetingelser försämras om skogen förvandlas till en öppen miljö.”
Belastningen på vattendragen ökar om skog på torvmark fälls. Om området dikas ökar belastningen ytterligare.
”När man bygger solkraftsparker på torvmarker måste man därför fästa särskild vikt vid vattenskyddet, oavsett om torvmarken består av åker, myrskog eller tidigare områden för torvproduktion.”
Skog eller åker? Ingen enkel fråga
Magnus Nilsson på Skogscentralen säger att frågan om att välja mellan åkermark och att hugga ner skog inte är helt enkel. Båda har viktiga funktioner.
”Det finns i allmänhet goda skäl att inte hugga ner produktiv skogsmark. Skogarna binder och lagrar kol, producerar förnybar träråvara och har betydelse för skogsnaturens mångfald”, skriver Nilsson i ett mejl.
Magnus Nilsson säger att skogsbruket kan ha viss nytta av solkraftsparker i skogar.
”Om vägarna blir bättre kan det underlätta framtida skogsvård och virkestransporter även efter att anläggningen har tagits bort.”
Nackdelarna är ändå flera, säger han. När ett skogsområde tas i bruk för en solpark innebär det avskogning och att skogsbruk inte kan bedrivas på området.
Om vägar, elledningar och annan infrastruktur behöver byggas kan de dessutom bidra till att skogsområden splittras. Skogscentralen anser därför på ett allmänt plan att sammanhängande grönområden inte ska splittras i onödan.
Främmande tanke att ha solenergi på åkrar
Tomas Gripenberg på Ekerö gård mellan Karis och Ekenäs samt Kenneth Åberg på Flyth gård i Solberg planerar solkraftsparker på sina ägor.
Tomas Gripenberg planerar en solkraftspark på 100–150 hektar i ett skogsområde på gården. Hela planområdet är 385 hektar och antalet solpaneler beräknas till mellan 130 000 och 150 000.
Även Gripenberg frågar sig om det faktiskt ska vara så att solkraftsparker byggs på åkrar där man kan producera mat.
– Det är en främmande tanke för mig. Jag anser att solkraftsparker i skogar leder till mindre skador än vad de gör på åkrar.
Tanken började mogna för fem år sedan
Tanken på en solkraftspark startade för cirka fem år sedan då olika bolag ringde Tomas Gripenberg och erbjöd sina tjänster.
– Bolagen var i första hand intresserade av att hyra åkermark, men Ekerö gård är ett jordbruk där hela logistiken är uppbyggd på cirka 270 hektar odlad åker. Dessutom vet man inte hur det blir med olika stöd om åkermark hyrs ut till annan verksamhet än jordbruk. Och är det möjligt att ta i bruk åkrarna i framtiden igen?
Det skulle i så fall ha varit frågan om att bygga en solkraftspark på hälften av åkerarealen och dessutom på väldigt bra jord.
Det känns inte lika illa att hugga ner skog
Tomas Gripenberg på Ekerö gård
Tomas Gripenberg tittade i stället på gårdens skogar. Det finns en hel del skog på Ekerö gård och nu planeras ett solkraftverk på ett område som är cirka 10 procent av hela skogsarealen.
Det känns inte lika illa att hugga ner skog som det skulle ha gjort att uppge bördiga åkrar till elproduktion, säger han.
– Vi har idkat aktivt skogsbruk på Ekerö gård i många generationer, så det är inte frågan om skog som är i naturligt tillstånd.
Priset avgörande i Ingå
I Vassböle i Ingå planeras en solkraftspark på 100 hektar. Projektet består av fyra solpanelsfält på åkrar i Vassböle och Solberg.
Jordbrukaren Kenneth Åberg på Flyth gård äger en del av marken.
För Åbergs del handlar det inte om att placera solpanelerna på åkrar där det oftast är sämre skörd, utan det är en krasst ekonomisk fråga.
– Det har ingen betydelse hur god skörd man får, med dagens priser så får man bättre inkomst då man hyr ut åkern till ett energibolag.
Var skulle man i stället kunna bygga solkraftsparker än på åkrar och i skogen?
Den bästa platsen för en solkraftspark är en miljö där naturtillståndet redan har försämrats eller helt förstörts, anser Magnus Nilsson, Mats Nylund och Anne Tolvanen.
Då handlar det om åkrar som tagits ur produktion, gamla industriområden och flygfält, parkeringsplatser, områden längs riksvägar och gamla områden för torvproduktion.
Nilsson säger att ny infrastruktur och nya former för markanvändning bör planeras så att avskogningen blir så liten som möjligt och att sammanhängande skogsområden inte splittras i onödan.
Thomas Antas får sista ordet eftersom han anser att diskussionen borde breddas.
– Markägaren måste ha rätt att förvalta sin mark enligt egen vilja. Jag efterlyser ändå en diskussion, eftersom det finns markägare som ifrågasätter andras rätt att etablera solkraftsparker eller hur de utnyttjar sin mark. Med vilka förtecken kan man göra så, vilka funktioner har kritikerna tänkt att ska vara tillåtna?