Planen var enkel: borra ett hål i björkstammen, sätt in en liten träplugg med svampsporer och vänta fem till åtta år på en skörd som kan ge mellan 30 och 60 euro per kilogram.
Mer än sju år senare står skogsägarna och tittar på friska trädstammar utan stora utväxter av sprängticka.
Sprängticka har länge använts inom folkmedicinen och säljs i dag som kosttillskott med påstådda hälsoeffekter mot bland annat cancer – även om vetenskapliga bevis saknas.
Svampen växer normalt vilt och långsamt på levande björkar, vilket gör den sällsynt och dyr.
Idén var att man skulle kunna odla sprängticka genom att ympa friska björkar med svampsporer, så att skogsägarna skulle kunna få en ny lukrativ inkomstkälla. Metoden är enkel i teorin: Borra ett hål i barken, sätt in en träplugg, en ymp, med svampsporer, försegla med vax, och vänta.
Företag som Arctic Birch i Vörå och Arctic Food i Nykarleby började sälja konceptet till skogsägare med löfte om att efter fem till åtta år skulle sprängtickan vara redo för skörd.
Inga garantier gavs
Johan Andersson från Norra Vallgrund i Korsholm var en av de första att testa metoden.
År 2019 borrade han in flera tusen ympar i sina björkar, strategiskt nära huset så han skulle kunna hålla koll på utvecklingen.
Hans plan var att borra in mellan två och tre tusen nya ympar per år. Björkarna skulle certifieras ekologiskt, och en kinesisk köpare kom till Norra Vallgrund för att se på hans odling och var intresserad av att köpa trettio till fyrtio ton sprängticka årligen.
Men åren 2022 och 2023 syntes inga tecken på sprängticka.
– Jag har inte borrat in något sedan dess, säger Andersson.
Nu, hösten 2026, sju år efter den första ympningen, är resultatet fortfarande obefintligt.
Andersson uppskattar att han har förlorat flera tusen euro på projektet i pengar, tid och arbete, utan att han fått några garantier.
– Det skulle väl bara funka, inte kom någon på att begära några garantier. Sällan får du några garantier på morotsfrön heller, om det kommer en morot eller inte, säger han.
Säljaren som blev kund – och fick samma besvikelse
Samuel Granholm var inte bara kund, han var också delägare i Arctic Birch och fungerade som återförsäljare av ympar till andra skogsägare. Hans företag RTC Granholms ägde 50 procent av aktierna i bolaget.
Ute i sin skog i Maxmo i Vörå, bland björkarna han ympade 2018, letar han efter tecken på sprängticka. Det som syns i dag är några av de ursprungliga borrhålen, men få synliga tecken på att något växer därinne.
– Jag har inga förhoppningar. Nu är det åtta år nedlagt på det här, säger Granholm.
Granholm berättar hur konceptet såldes in med stora ambitioner.
År 2017 samlade de 50 skogsägare till ett informationsmöte vid det gamla mejeriet i Kaitsor i Vörå. Totalt certifierade Arctic Birch skog på 3 000–4 000 hektar, och planen var att skogsägarna skulle sätta ut 35 000–40 000 ympar.
– Om det här hade lyckats så skulle det ha blivit en kedjereaktion. Flera hade kommit med i det här och så skulle det ha blivit lite business, säger han.
Enligt Granholm fanns det inte i början någon som skulle köpa upp de stora volymer man hoppades kunna producera.
– Vi tänkte på Asien, men det var ju fem år, sex år framåt. Så vi skulle bara försöka skaffa det här materialet först.
Själv lade Granholm ut betydligt färre ympar än många andra, bara omkring 500–600, jämfört med dem som satte ut flera tusen. För tre år sedan svalnade Granholms intresse.
– Jag måste säga, jag gav fan i det, rent ut sagt, för jag konstaterade att det här blir till ingenting.
Motstridiga råd om vaxet
Ett tekniskt problem som båda odlarna nämner är oklarheten kring hur ymparna skulle hanteras.
Efter att ha borrat hålet och satt in träpluggen förseglade både Johan Andersson och Samuel Granholm hålet med vax, helt enligt rekommendationer för att förhindra bakterieangrepp.
Men senare kom nya råd.
– Efteråt har de kommit med förslag att man kanske ska borra in där man har satt ympen, i samma hål för att få bort vaxet, säger Granholm.
Ingen av dem vet om det ursprungliga vaxet hjälpte eller stjälpte processen.
Som återförsäljare får Granholm fortfarande samtal från besvikna skogsägare.
– Jag kan inte annat än beklaga. Och säga att vi måste höra och se. Och så förmedlar jag det som har kommit från leverantören, men inte är de glada, säger han.
Granholm beskriver situationen som obekväm, eftersom han själv var med och övertygade andra att investera.
– De har varit på information till oss personligen, vi höll träffen för skogsägarna. Och leverantören pratade så vackert att var och en trodde på det här, annars så köper man ju inte ympar. Det känns inte bra, så vi skulle gärna få en lite bättre förklaring, säger han.
Leverantören: Kanske efter tio år
Enligt Samuel Granholm har budskapet från leverantörerna ändrats med åren.
Ursprungligen, 2017, lovade Nordic Fungi att första skörden skulle komma efter mellan fem och sex år. I dag ger Kääpä Forest, som tagit över efter att ha köpt Suomen Agrometsä, en av leverantörerna som sålt ympar till Arctic Birch, ett annat besked.
– Det här har Kääpä Forest sagt senast: ”Svårt att säga när man får första skörden, kanske efter tio år”, säger Granholm.
Vi har kontaktat Kääpä Forest, som skriftligen svarar att sprängtickeodling är en långsam, komplex process.
De skriver att ”sprängticka är en levande organism, och därför kan ingen enhetlig tidtabell ges för bildandet av synliga svampkroppar som gäller på alla platser”.
Företaget skriver att processen sker i två steg: först växer svampen inuti trädet, osynlig för blotta ögat, innan den eventuellt bildar en synlig svampkropp på barken.
”Att ingen synlig sprängticka syns vid en viss tidpunkt betyder alltså inte i sig att svampen inte har börjat växa i trädet”.
Kääpä Forest medger att inte alla biologiska faktorer som påverkar tillväxten är kända ännu, och beskriver branschen som fortfarande under utveckling.
Företaget säger sig vara berett att utvärdera enskilda odlingsfall individuellt om kunder har frågor.
Ute i skogen visar Granholm något som fungerar:
– Det här är en naturlig sprängticka som under lång tid har vuxit, säger han och pekar på den mörka, karaktäristiska svampkroppen.
Ingen exakt siffra finns över hur många skogsägare i Finland som investerat i sprängtickeodling eller hur mycket pengar som totalt satsats i projekt som ännu inte gett någon avkastning.
– Jag kallar sprängticka för det svarta guldet, säger Johan Andersson, men jag vet inte när det blir det.