Fredrik Karell, som bor och äger mark i Vassböle i norra Ingå, har skrivit under ett avtal med det svenska solenergiföretaget Alight, men hoppas han kan dra sig ur solparksprojektet efter att ha stött på starkt motstånd från grannar.
De som motsätter sig solparker gör det bland annat av oro för hur fastigheternas värde påverkas samt hur livsmiljön och landskapsbilden förändras.
– En solpark skulle kunna finnas i Vassböle, men om ingen annan tycker det, så brinner jag inte så mycket att jag skulle kämpa för den, säger Fredrik Karell.
Motståndet bland byborna har Fredrik Karell stött på i en del personliga meddelanden, men det var framför allt under en invånarkväll i Ingå kyrkby i mitten av augusti som Karell märkte att han var i minoritet. Enligt honom var nästan alla bybor som deltog i mötet emot solparken.
Bygemenskapen viktigare än solparken
Området som Fredrik Karell har skrivit kontrakt på är cirka 10 hektar. Det är åkermark som passar dåligt för odling, säger han.
Det är oklart om Karell kan dra sig ur avtalet. Eftersom området är så pass litet tror han inte att det inverkar på solenergiföretagets planer på en cirka 100 hektar stor solpark.
Enligt Fredrik Karell är bygemenskapen viktigare än projektet. Samtidigt tycker han att det är tråkigt om solparken inte blir av.
– Det finns ganska många fördelar med en solpark. Alla vill vi ha billigare el. Det finns en samhällelig nytta med den också.
Markägaren i grannbyn backar inte ur solparksprojektet
Markägaren och jordbrukaren Kenneth Åberg på Flyth gård, cirka 3 kilometer från Fredrik Karell, har däremot inga planer på att dra sig ur.
Han står fast vid sitt beslut att vara med i solparksprojektet.
– Om jag skriver under ett avtal så håller det. Jag tänker inte backa ur något som jag har skrivit under.
Åberg har full förståelse för de markägare som väljer att dra sig ur. De arealer som i så fall faller bort är så små att solparksprojektet kan leva vidare.
– Personligen har jag inte känt något motstånd, säger Kenneth Åberg.
Åberg berättar att han ringde sina rågrannar, alltså grannar vars mark gränsar till hans, innan projektet drog i gång.
De sa inget då, för ungefär ett och ett halvt år sedan, och de har inte heller meddelat honom något nu, säger han.
Däremot vet han att det pågår en namninsamling mot solparken, och han har också, i egenskap av förtroendevald i Ingå kommun, blivit föremål för en utredning.
Åberg säger att han har anklagats för att ha lovat bygglov per telefon.
Har du lovat?
– Nej, jag har inte lovat, säger Kenneth Åberg, som sitter i Ingå kommunfullmäktige och byggnads- och miljönämnden på SFP-mandat.
Ingå kommun har utrett anmälan. Kommunen anser att inget i utredningen visar att Kenneth Åberg skulle ha försökt påverka bygglovshanteringen eller använt sin politiska ställning på ett otillbörligt sätt.
Kommunstyrelsen har därför beslutat att sätta punkt för fallet.
Lokala sakfrågor riskerar att leda till känslomässiga konflikter
Fallet med solparken i Flyt och Vassböle i Ingå är långt ifrån unikt.
Liknande konflikter kan uppstå i princip varje gång en ort eller by delas upp i förespråkare och motståndare till ett projekt.
Daniel Kawecki, forskardoktor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, har disputerat med en avhandling om affektiv polarisering, det vill säga känslomässigt grundat ogillande av människor med andra politiska åsikter.
Hans avhandling handlar om politiska partier i Finland och hur ogillandet mot människor med andra åsikter växer.
Enligt Kawecki kan samma mekanismer uppstå på lokal nivå, där sakfrågor som en solpark riskerar att trigga känslomässiga motsättningar mellan grannar.
– En bygemenskap blir kanske sällan polariserad kring stora ideologiska frågor och nationell politik, men när det kommer till lokala frågor som på riktigt berör vardagen och närmiljön kan det bli mer infekterat mellan människor.
Finns det konkreta metoder som kan minska den här känslomässiga nivån i sådana här konflikter?
– Jag är inte säker på att känslor alltid är dåligt. När man känner starkt för en sak leder det till engagemang, som kan kanaliseras konstruktivt, till exempel för att ta fram mera fakta och argument, säger Daniel Kawecki.
Han tillägger att det kan bli mer problematiskt om det bildas grupperingar som bygger upp allt starkare fördomar om hur ”de andra” är.
– Då kan vi börja se samma typer av polariseringsmekanismer som i den nationella partipolitiken. Ska man vara oense i lokala frågor är det bättre att kunna mötas som individer än att gå in i ett grupptänkande.
Hur kan man behålla grannsämjan även när man har olika åsikter om frågor? Berätta gärna i kommentarsfältet.