På Mikael Segerstams grönsaksodling i Socklot i Nykarleby används stora mängder bränsle. Och prishöjningarna har känts i kassan.
– Vi använder årligen runt 30 kubikmeter, alltså 30 000 liter. När jag tankade i december i fjol låg literpriset på mellan 1,10–1,14 euro och nu ligger vi på 2,05 euro, så är det ju en ganska kraftig ökning, säger han.
Enligt Naturresursinstitutet Luke använde jordbruket och trädgårdsodlingen i Finland omkring 218 miljoner liter brännolja år 2023, vilket med dagens priser närmar sig en halv miljard euro.
Ett stöd på 30 miljoner euro, som även ska delas med transportsektorn, har en marginell betydelse.
Att regeringen försöker trygga primärproduktionen med stöd är ändå välkommet, men eftersom bränslepriserna nästan fördubblats på kort tid ser Segerstam ingen praktisk nytta med förslaget.
– Allting är ju bra som vi kan få tillbaka. Men det är så litet att det hjälper oss inte i längden, säger Segerstam
Han uppskattar att stödpaketet kunde sänka bränslepriserna med 4–5 cent per liter. Årskonsumtionen går ändå på omkring 60 000 euro.
– Så vi behöver få kraftigare tag från regeringen att få ner priserna.
Något alternativ till att betala de höga priserna finns inte. Dels ska åkrarna skötas efter plantering och så ska det skördas. Allt kräver traktorer och andra maskiner som behöver bränsle.
Att få plantorna levererade i våras kostade flera tusen mer per last, vilket förklarades av energipriserna. Dessutom ska grönsaken transporteras till kunderna när det väl är skördat.
– Vi har en lokal transportfirma som kör våra transporter och det rör sig mellan 4 000 och 5 000 pallar om året till Helsingfors. Nu ligger bränsletillägget på 46 procent och i januari var det 21 procent, så vi har en ökning på 25 procentenheter per pall, räknar Segerstam.
Höjda bränslepriser har i förlängningen också höjt konsumentpriserna. Men frågan är om ett statligt bränslestöd skulle avspeglas i livsmedelspriserna.
– Det ska vi hoppas, för om det inte blir någon ändring så kommer ju alla priser bara att höjas. Det kanske inte märks ännu i butikshyllorna, men att det kommer att märkas småningom, säger Mikael Segerstam.
Nu hoppas han och många andra jordbrukare på en kraftigare åtgärd från politiskt håll. Segerstam pekar på Sverige som drev igenom en rejäl bränslerea.
Men som grönsaksodlare vet han också att han inte har det sämsta läget till följd av bränslepriserna.
– Jag skulle säga att värst drabbas dom som odlar spannmål. De har otroligt höga torkkostnader på spannmålen, så vi har det bra om man jämför med dem.